Aspeland är ett hemlikt HVB-hem med plats för sex barn och ungdomar, i åldrarna 13 år - 18 år. Målet i boendet är att erbjuda ett helhetskoncept, med boende, skola, fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och omvårdnad. Basen för verksamheten är att ge barnen en trygg plattform att utgå ifrån som nyanländ i Sverige. Målet är att skapa en god grund för barnens personliga utveckling, utbildning, integration, inkludering och delaktighet i samhället.

 

Personalen har en viktig roll för att etablera och tillgodose behov av omsorg och trygghet hos barnen. Tidigare händelser, resan till Sverige kan ha inneburit upplevelser av traumatiska händelser som påverkar barnet , samt väntan på besked om PUT som kan vara påfrestande. Förutsägbarhet i tillvaron skapas bl.a. genom att upprätta scheman, ge påminnelser och att förberda inför olika händelser. Verksamheten kommer att stödja barnets kontakt med landsmän, vänner och familj och övriga personer i nätverket.

 

När det gäller nyanlända barn kommer verksamheten att arbeta för att hitta inkluderande miljöer och kontakter där personen får träna svenska. Boendet kommer att sträva efter att ha ett nära samarbete med andra aktörer såsom skola, socialtjänst och fritidsverksamheter. Skulle barnen behöva utredning av något slag, har verksamheten en extern kompetens för detta. Inom verksamheten finns en sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri att tillgå vid behov av samtal eller rådgivning.

 

Varje ungdom får en mentor som har ett övergripande ansvar för att den unges behov av omvårdnad tillgodoses. Samtal erbjuds varje vecka där frågor såsom trivsel, hälsa, framtidsplaner och fritid tas upp. Mentorn ska tillvarata den unges intressen och samordnar viktiga personer runt den unge. Mentorn håller nära kontakt med god man, skola och andra viktiga i den unges nätverk. 

 

Varje ungdom kommer att ha en ungdomsmentor, en ung människa som fungerar som en vän, vägledare och stöd i ex. fritidsverksamhet, för biobesök eller för umgänge i boendet.

 

Ungdomarna kommer att få information om hur samhället fungerar och för att förstå sammanhang, med hjälp av tolk, översättningar med hjälp av dator, kroppsspråk och bilder.

 

Varje barn som flyttar in på Aspeland får genomgå en hälsoundersökning. Aspeland strävar efter att etablera goda vanor gällande dygnsrytm, mat och motion. Ett mål är en aktiv fritid baserat på individens önskemål.

 

Personalen i verksamheten har behandlingsassistentutbildning, behandlingspedagogutbildning, integrationspedagogutbildning, socionom, socialpedagog eller liknande, samt minst ett års erfarenhet inom målgruppen. Verksamheten anlitar konsulter i form av psykiatrisjuksköterska, läkare och psykolog. Personalen får även handledning av socionom med handledarutbildning en gång/ månad, samt kompetensutveckling.

 

Dag och kvällstid på vardagar och helger inklusive lov, är verksamheten bemannad med två personal, en personal har sovande jour alla nätter. Kvällar och nätter finns alltid en jourpersonal att ringa in vid behov.

 

Ungdomens önskemål är central i upprättandet av individuella mål och genomförandeplan. Verksamheten använder tolk för att underlätta kommunikation vid behov. Beslut om trivselregler och andra beslut som påverkar de boendes vardagsliv tas upp och diskuteras på husmöten en gång i veckan. Självbestämmande och träning i att styra sitt eget liv är centralt i verksamhetens arbetssätt. Regelbunden uppföljning via frågeformulär om trivsel och bemötande m.m. och utvärdering. De ungas behov av integritet kommer att tillgodoses bl.a. genom låsbara dörrar till boenderum, respektera behovet av att få vara ifred m.m.

 

Verksamheten är liten, och personal kommer att finnas nära dygnet runt och följa vad som händer på Aspeland. Det finns utrymme för yngre barn att sova nära personalsovrum på nedre plan där kök och allmänna utrymmen finns.

 

Grundläggande för att förhindra, upptäcka och hantera eventuella konflikter, övergrepp samt hot och våld är att etablera en god och trygg relation. Personal ska vara uppmärksam på tecken på underliggande konflikter och ta upp det med dem det gäller. Riskbedömningar görs vid överlämnanden. Det finns rutiner hur personalen ska agera vid konflikter

 

Ett systematiskt förbättringsarbete kommer att bedrivas enligt SOSFS 2011:9. Inom verksamheten kommer riskanalyser att göras enligt utarbetad rutin, liksom egenkontroller. Klagomål och synpunkter kommer att tas om hand enligt särskild rutin. Lex Sarah rutin finns utarbetad. Ledningssystemet ska vara ett "levande dokument" som finns tillgängligt för personal vid APT och på kontoret. Verksamhetens kvalitetsarbete kommer att dokumenteras i verksamhetssystemet.

 

Insatser dokumenteras dagligen av personal i digitalt dokumentationsprogram. Uppföljning och sammanställning av dokumentationen sker kontinuerligt. Kontinuerlig intern/ extern vidareutbildning av personal vad gäller dokumentation. Dokumentation förvaras i låst brandsäkert skåp.